motallaodds

Jag är en övertänkare och en eftertänkare och hjärnan är aldrig tyst...den väcker mig ibland då Pigge och Gnidde har värsta diskussionerna... Det handlar inland om att påminna mig om att inte lyssna på dem utan på mitt inre, på min intuition ...jag gör det ofta och har blivit betydligt bättre verkligen...men även solen har sina fläckar ;) Det slinker in ett tvivel då och då utifrån som man efter lite övervägan ändå väljer att tro på, att ge det en chans... Har mött en person som gör på ett annat sätt, lyssnar varken på hjärnan el hjärtat utan Alla är idioter tills de bevisar att de inte är det :) Ibland önskar jag att jag kunde bli lite smittad av det :)
Men egentligen behöver jag lära mig att inte svika min intuition ..den visar sig ha rätt 99 gånger av 100 så det är väldigt pålitligt. Ska inte ge mig så lätt när det kommer yttre påverkan utan då ska jag kanske ta till lite bevisa att jag har fel metod...:)
Det är trist när weak up call blir så tråkigt, drabbar så många och på ett negativit sätt....tur det finns en del braiga och stadiga och eldiga kvar, det ger hopp.
Men nu skall jag skärpa mig, min inuition är ett fantastiskt välfungerande verktyg för att lotsa mig rätt genom livets snårskog ..med allt man stöter på <3 man vill ju tro att personer är goda och vill gott...men med facit i hand..<3

Ni som trodde pigge och gnidde rymt eller gått i pension så kan jag glädja er med att så är det inte. Det är alltid full fart på dem och de har åter igen börja störa mig sena kvällar och mitt i natten....bedövade av vår sorg så kämpar de för allt i världen att styra med överlevnadsinstinkt.
Jobbet går....utmaningar över det normala men vi kör framåt. Plugget är roligt, pedagogik teori och metoder...högaktuellt överallt. Strukturen och rutinerna bygger upp..förlorar man dem så rasar det som ett korthus.
Det finns många bra och helt fantadtiska saker i mitt liv, barn, barnbarn, vänner och sånt som inte är min sak att avslöja för andra än den inersta familjekretsen <3
Den tunga mörka sorgen är min ständiga följslagare..som skuggan som ständigt är vid ens sida....imorgon är det två år sedan begravningen och jag vet ju att det är det som dränerar min energi väldigt hårt. Dessa jävla datum som kommer och gör att kroppen krashar att lugorna kämpar efter luft att sömnen tar slut...denna jävla aldrighet, denna smärtsamma saknad och längtan att få mötas igen i en dröm, i en känsla...i ett annat liv <3
Älskad För All Tid I All Evighet <3
Att vara så trasig och ändå fortsätta framåt är det svåraste man gör...<3

Två månader på det nya jobbet och fyra månader kvar av tjänsledigheten...jag är så glad att jag tog chansen och så tacksam att min vännen tjatade på mig även då hon sökte samma jobb <3
Att få jobba enligt konstens alla regler och normer som ger förutsättningarna för dem jag är där för, att lyckas efter bästa förmåga med sitt liv är fantastiskt roligt. Att vi i arbetsgruppen kompletterar varandra inte konkurerar med varandra, tar till vara kompetensen hos varandra och förstår att en fungerande verksamhet kräver struktur och rutiner och det bygger vi nu. Rom byggdes inte på en dag, vi börjar från grunden kartlägger och tar steg för steg...så härlig arbetsgrupp och så mycket brukarfokus.
Det gör ont i hjärtat att lämna många man jobbat med så lång tid som 14 år (brukare)...<3 men man måste tänka på sig själv, det skall kännas bra att gå till jobbet och en bra arbetsmiljö är viktig.
Kommer ju att se dem fler gånger för kommer fortsätta jobba extra i LK <3 men måste säga att BK leder toppen i brukar förståelse för vem och varför är vi på jobbet, kunskapen om de olika funktionsnedsättningarna...och de är för att man vidareutbildar sig, fördjupar sina kunskaper....så jag har beslutat att lämna LK, men är fortfarande stolt över att ha vissa verksamheter i mitt CV <3

Tiden förändrar oss, situationer, händelser, trauman...jag har trott att jag förändrats de sista två åren men faktum är att jag förändrades massor för många år sedan de två sista har bara varit de vidrigaste och tuffaste ..<3
Tidigare var jag mer öppen, mitt hem var ofta samling för middagar och fest, det tog en vändning när min tillvaro krävde ett annat engemang av mig. Det börja handla om säkerställa, stödja, handleda och strida och däremellan jobba, vara mamma, vän och partner. Det gick både bra och dåligt, det var tre steg fram och två tillbaka för det mesta.
Men det var i den fasen som jag begränsade mig..begränsade mitt umgänge och blev tillochmed ifrågasatt en gång ....
Jag har haft människor i mitt liv som sagt vi är vänner, men det har visat sig vara nått annat ...jag har vänner i mitt liv som är vänner som är som stjärnorna på himmelen ...du ser dem inte alltid, men du vet att de finns där, riktiga dyrgripar och det fina är att vi alla förändras lite här och där men vi finns ändå <3
De sista åren har nog inte undgått någon i min närhet att jag förändrats, har tänkt på att jag trott jag isolerat mig men det är inte så...jag har inte isolerat mig från mina människor, bara från sånt jag inte behöver ...jag vill ha och behöver det riktiga, det som ger trygghet, det jag kan lita på <3

Livet bjuder på många tankar om varför, hur, var och när? Man får vad man orkar bära...så är det inte saker händer som man inte kan kontrollera, som man inte kan välja och det har ingenting med vilken styrka du har att ta dig igenom det.
Jag är inne i det vidrigaste man aldrig tar sig ut ifrån utan det tillhör mitt liv, det skall hanteras varje sekund jag andas så när det då dyker upp en sån här grej mitt i allt som man också ska deala med så är det tufft men jag vet också att inget når den smärta jag har som lagt sig kroniskt i min kropp och själ. Som min ssk sa idag du hanterar DET då fixar du DET HÄR också Nu skall vi bara hoppas på godartat så man slipper tuffa stunder ...det är ju tur mitt i allt att det finns så mycket positivt runt mig, för då vet jag att jag orkar lite till....Vad fan är en bal på slottet när man kan ha kaos i sitt liv istället ;)